”Vårt Karibien i Glommen”
När Margit och Lars reste till Västindien på semester våren 1990, klev de iland på ön Bequia norr om Grenada – 17 kilometer lång, tre kilometer bred, kuperad och med 6 000 invånare.
En paradisö, som Lars beskriver det. Men då utan TV och flygplats.
-Tänk om vi hade hus här, tänkte både jag och Margit. Vi kände båda två att vi skulle vilja bygga upp någonting nytt helt från grunden. Dessutom i en mycket enkel omgivning.
”Vår längtan till Sverige ledde oss till Glommen, strax norr om Falkenberg med bara ett par mil till Varberg. En liten oexploaterad pärla på västkusten. Närheten till havet, den vackra solnedgången ska förhoppningsvis hålla längtan till Karibien stången, och vi tycker att det är den perfekta kombinationen att verka i Glommen på sommarhalvåret och i Bequia på vinterhalvåret.
Lars
Lars eller Mr Lars som han kallas i Västindien är den trygge sjökaptenen som klev iland en dag för 30 år sedan och blev affärs -och restaurangmäklare i Göteborg. Gillar att upptäcka nya kulturer, nyfiken på livet och tar en dag i sänder.
Har alltid jobbat mycket med musik och konsertverksamhet och älskar att arrangera events.
Innan flytten till Västindien jobbade han som affärsmaklare med specialitiet på hotell och restaurang, men drev också egna restauranger, Studentkåren, det klassiska cafeet George du Wahl och salladsbaren Leonis i Göteborg.
I Västindien och på den lilla ön Bequia( Beqkwi ) är han känd som Mr Lars “ The barefoot man “. Han tog av sig skorna för 25 år sedan och går alltid barfota, en lyx som han kallar total frihet. I början var det inte speciellt uppskattat av lokalbefolkningen när han knallade in på banken eller andra allmäna platser. “Mr Lars , it is only poor men who walk barefoot”. Men idag är han accepterad med eller utan skor.
På fritiden drömmer han om att göra det omöjliga möjligt.
Han filosoferar mycket och undrar hur många som skulle få rött kort och blivit utvisade i livets match om det fanns som på fotbollsplanen, en domare.
Hans ordspråk är
“ Gapa inte efter för mycket, då mister du oftast hela stycket”
Margit
Margit eller Mrs Lars som hon kallas i Västindien är eldsjälen som brinner för god mat och design och inget får lämnas åt slumpen. Innan flytten till Västindien 1990 drev hon tillsammans med sina tjejkompisar Restaurang Deja Vu, Säro Värdshus (Blomstermåla) och Farbror Hjördis i Göteborg.
Det Västindiska äventyret har lärt henne att det är aldrig för sent att lära sig något nytt och man skall ta vara på det enkla i livet och vara rädd om sina vänner.
I Glommen har hon funnit sitt svenska paradis och hennes stora hobby är hästar och ridsport, något som hon kan njuta av i Glommen.
Det var något svårare på Bequia( Bekwi ) där hon bor under vinterhalvåret. Hennes häst Blossom är nu pensionerad och bor granne med Mick Jagger på grannön Mustique. Innan pensionen hade hon sin egen hage med Mangoträd som gav mycket frukt och som Blossom gillade. En dag låg hon i stora krämpor under trädet som var tomt på de vackra och goda Mangofrukterna. Det blev ett långt och lärorikt samtal till svenska veterinären Kalle Heimdal.
Margit älskar att måla, så om ni ser henne med en pensel i handen så är hon extra glad.
Hennes ordspråk är
“Det är bättre att gå på hal is och ha det glatt än att gå i lera och sörja”